En av de vanligaste frågorna man kan få som arkeolog ute på en undersökning är: Och var gick vattnet då?
Att havsnivån varit en annan förr, är något som många känner till. Och det är inte en ointressant fråga även för arkeologer. Speciellt om man pratar så avlägsna tidsåldrar som sten- eller bronsålder, d.v.s. för flera tusen år sedan. Analys och presentation av forna strandlinjer kan göras i 3D-GIS.
Det nya höjddata som skapats genom flyglaserskanning över större delar av Sverige de senaste åren (LIDAR-data/NNH-data) kan utnyttjas för att göra snygga bilder och analyser av hur landskapet sett ut då strandlinjen var en annan än idag.
Översiktliga kartor och GIS-lager kan skapas och beställas från SGU.
Vill man få en tydligare bild av hur landskapet såg ut mer lokalt på en plats kan det vara bra att utnyttja LIDAR-data och 3D-GIS i ArcGIS.
Beräkningar av strandlinjeförskjutningen har gjorts i olika vetenskapliga arbeten och för olika platser i landet. De bilder och lager man kan beställa från SGU är skapade utifrån beräkningar som gjords från en mängd sådana arbeten och mätpunkter (72 st.). Vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet Camilla Sund gjort ett examensarbete där man även använder data från arkeologiska undersökningar för att göra en beräkningsformel av strandlinjeförskjutningen i östra Svealand.
Om du vill ha hjälp med att visa landskapet lokalt utifrån olika beräkningar av strandlinjen vid olika tider, får du gärna höra av dig.
