Jag började för två veckor sedan med att skapa ett GIS-projekt som visar spridningen av COVID-19 i Sverige. Jag anade inte då hur ofta jag skulle behöva uppdatera och lägga tid på detta. Men det är ett bra exempel på vad man kan göra och vad man skulle kunna göra ytterligare med GIS för att tydliggöra och analysera.
Denna GIS-karta visar dagsläget för antalet diagnostiserade med COVID-19 i Sverige med Folkhälsomyndighetens sammanställning som underlag. Data rapporteras per region. Men regionerna är ju olika stora med olika mängd bosatta och olika storlek till ytan. Med GeoITkonsultens GIS-karta kan du utforska antal diagnostiserade per region jämfört med andelen diagnostiserade per 100 000 invånare (incidens) i länet. Kolla här: https://arcg.is/090HPi
Om man jämför dessa två olika ”lager” ser man att Jämtland, Västra Götaland och Skåne sticker ut. Jämtland har relativt fler diagnostiserade i relation till antalet invånare. Västra Götaland och Skåne har däremot inte så många per 100 000 invånare, som det kan se ut om man bara ser till det totala antalet diagnostiserade. Kanske kan Jämtlands många smittade vara ett utslag av alla tillresta sportlovsfirare? I kartan går det även att visa befolkningstätheten per län, som jämförelse.
Man skulle även kunna visa demografin för respektive län, t.ex. hur många som är över 70 år.
Med GIS kan man göra data tydligt i form av interaktiva kartor. Det man får ut beror på vilken data man lägger in och hur den är uppställd. Jag har t.ex. redan när jag började med detta GIS-projekt tänkt att man borde relatera antalet diagnostiserade till hur många som är provtagna i regionerna. Men Folkhälsomyndigheten presenterar bara ett antal för hela landet.
GIS borde kunna utnyttjas mer och bättre i sådana här sammanhang, kan jag tycka.