En av de vanligaste frågorna man kan få som arkeolog ute på en undersökning är: Och var gick vattnet då?
Att havsnivån varit en annan förr, är något som många känner till. Och det är inte en ointressant fråga även för arkeologer. Speciellt om man pratar så avlägsna tidsåldrar som sten- eller bronsålder, d.v.s. för flera tusen år sedan. Analys och presentation av forna strandlinjer kan göras i 3D-GIS.
Det nya höjddata som skapats genom flyglaserskanning över större delar av Sverige de senaste åren (LIDAR-data/NNH-data) kan utnyttjas för att göra snygga bilder och analyser av hur landskapet sett ut då strandlinjen var en annan än idag.
Beräkningar av strandlinjeförskjutningen har gjorts i olika vetenskapliga arbeten och för olika platser i landet. Man kan beställa strandförskjutningskartor från SGU (Sveriges geologiska undersökningar). Dessa är skapade utifrån beräkningar som gjords från en mängd sådana arbeten och mätpunkter (72 st.). Vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet, har Camilla Sund gjort ett examensarbete där man även använder data från arkeologiska undersökningar för att göra en beräkningsformel av strandlinjeförskjutningen i östra Svealand.
Översiktliga kartor i PDF-format kan skapas och beställas från SGU. Det gör man i deras kartvisare för strandlinjeförskjutningmodellen som du hittar här: SGUs Kartvisare
I denna har SGU använt sig av en höjddatamodell med 50 m mellan höjdpunkterna. Vill man få en mer detaljerad bild av hur landskapet såg ut på en plats kan det vara bra att utnyttja LIDAR-data och 3D-GIS i ArcGIS.
Om du vill ha hjälp med att visa hur det lokala landskapet såg ut när strandlinjen gick vid olika nivåer mer detaljerat, får du gärna höra av dig.
