Studiet av historiska kartor ger en bild av landskapets utnyttjande historiskt, långt tillbaks i tiden.
Historiska kartor är av stort värde för både arkeologer, byggnadsvårdare, byggnadsantikvarier och de som arbetar med landskapsvård. Men de kan även vara intressanta för ägare av gamla hus, gårdar och lantbruk.
En stor del av Sveriges historiska kartor finns i digital form hos Lantmäteriet. Via deras hemsida går går det att söka fram kartor och dokument från lantmäteriförrättningar. Man kan även beställa och ladda ner dem som filer. Av skäl som grundar sig på dataskyddsförordningen har man bara tillgängliggjort material äldre än 1928, med undantag för kartserierna Generalstabskartan och Ekonomiska kartan som finns fram till 1978. Läs mer om tjänsten här. Gå direkt till söktjänsten Lantmäteriet Historiska kartor.
De äldsta kartorna (1630-1655) kan man även söka och titta på hos Riksarkivet. http://riksarkivet.se/kartor-ritningar Där finns även kartor från Krigsarkivet.
För att få en bild av hur landskapet sett ut historisk jämfört med idag är till stor hjälp att passa in de historiska kartorna mot dagens kartor. Man kallar detta att rektifiera kartan och det kan relativt lätt göras i GIS (med programvaran ArcGIS eller QGIS).
Har du lyckan att äga en gammal gård eller ett gammalt torp? Om du vilja ha hjälp med att hitta gamla kartor och passa in dem mot dagens kartor kan du titta här.
Man bör vara medveten om att kvaliteten och noggrannheten på hur väl den historiska kartan kan passas in mot dagens verklighet kan variera kraftigt.
Man bör tänka på detta när man rektifierar historiska kartor:
- I vilken skala är den historiska kartan skapad i? I GIS kan man lätta zooma in i en skala som är noggrannare än kartan är avsedd för. Man kan inte kräva större noggrannhet än vad originalkartan är skapad i.
- Hur teknisk avancerad var karteringen när den gjordes? De geometriska karteringarna som gjordes på 1600-talet har ofta så stora vinkelfel att det är svårt eller omöjligt att rektifiera hela kartan. Möjligen kan man beskära kartan och bara ta en del och rektifiera denna, förutsatt att det finns tillräckligt med passpunkter.
- I vilket syfte har den historiska kartan skapats? Ofta har karteringen ett ekonomiskt syfte eller för att reda ut tvister. Därför är ofta inägomarken mer noggrant karterad och gränser mer exakta än t.ex. vägar. På de äldre kartorna är husen enbart symboler medan de yngre har mer exakt karterade hus och tomter.
- Stadskartor visar stadsplanering och gatuplanläggning, men det är inte alltid dessa blev genomförda. Även skifteskartorna kan visa en bild som aldrig blev fullt genomförd.